On the loss of your Dad
The day seem cold and lonely. The skies seem bleak and sad. The sun just isn't shining. When you lose your special Dad.
There's going to be an empty space. Which no-one else can fill. For nobody can take his place. And no-one ever will.
And all the words of sympathy. Which friends and family send. Are not enough to heal your pain. And make your sadness end.
The love you shared was special. And the things you did together. Are safely stored inside your heart. And they'll be there forever.
En dikt
Det sägs att bara tiden går så ska den läka alla sår som sorgsna hjärtan gömmer.
Visst är vårt minne ofta kort men att en när och kär gått bort är nåt man inte glömmer.
En tröst för den som lämnats kvar är hoppet som ens hjärta har.
Trots alla tårarna man gråter. För himlens eget löfte är att älskar man varandra här så möts man en gång åter.
Ett annat rum
Döden betyder ingenting. Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum. Jag är jag och du är du. Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande. Nämn mig vid mitt vanliga namn, tala till mig på samma sätt som du alltid brukade, ändra inte ditt tonfall.
Håll sorgen borta från din röst, skratta tillsammans med mig som vi alltid brukade, skratta åt vardagens små ting. Var med mig, lev med mig, tänk på mig.
Låt mitt namn fortsätta att vara en del av din vardag. Livet betyder detsamma, ingenting har skett som förändrar det. Livet går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap, så varför skulle du sluta tänka på mig bara för att du inte längre kan se mig. Jag väntar på dig alldeles i närheten.